Lördag blev till söndag och det är alldeles för sent eller tidigt för att blogga. Klockan är halv fem men jag kan inte somna. Vi var på fest och vi var på nation. Allt är precis som vanligt. vi står och fryser utanför falafelvagnen på mårtenstorget som alltid.

 

Allt är inte som alltid vill jag säga även fast det känns så. För något är fel. Något är fel, det är inte som det ska vara i mitt huvud. Det är så lätt att det ska slå fel. Det är som att gå på lina i mig själv 

 

"Jag tror jag ska sluta bry mig om ------"

"Jag tror jag ska sluta bry mig om precis allt"

 

Hur lätt är det att sluta bry sig då? Hur lätt kan det vara att inte behöva känna sig så snurrig, så borta, så förvirrad

 

 

De har satt upp två stora julgranar i stan. Det är så vackert. Vi cyklade hem efter att vi lämnat in tentan och jag blev så ledsen över att jag var glad. Hur knäppt låter inte det? Att jag var så glad över att det här är mitt liv, och så blev jag helt livrädd över att förlora det. Så sköt bort det, bort, bort, bort. Det är bekvämare i gråzonen än att öppna ögonen och se att allt är så vackert att man vill gråta, att man får leva över huvud taget. Att allt ens finns. Jag är så rädd att förlora det

 

---

Jag drömde igår att någon förklarade för mig

 

"Känner du inte ibland, när du oroar dig över t.ex att du varit pinsam, att du tänker "äh, det här är vad jag står för" och då känner du dig så jäkla stärkt?" ?? klok sömn

 

---

Tror jag har skrivit en jättebra tenta

---

Nästa vecka börjar sista kursen på den här kursen

---

Jag borde verkligen sova nu