Den här veckan har jag pluggat i Botan flera gånger. Då har jag känt mig som lyckligast. När jag lyssnar på parkarbetarna prata, när jag läser om riksdagen. När jag läser politik och kön.

 

Dagarna går och de går väldigt mycket upp och ner. Ena stunden tänker jag, vad svamlar jag om, andra så är jag riktigt orolig för mig själv. Jag går på lina

 

Det är fint att bo själv och bestämma allt, men det är lite svårt också. Det är lite svårt att ha fyra väggar. det blir tyst

 

jag spelar franska poddar på högsta volym, jag dricker grönt te på grönt te, jag sover ut. jag spelar jazz och drake och bryr mig inte om grannen hör. vissa dagar känns det okej andra långt ifrån

 

 

men jag känner bara vad fan

 

det får gå som det går jag orkar inte noja mer. jag är bara människa